Jag sitter och halvgråter just nu, av lycka...I guess? Av hopp, av längtan, av blandade känslor.. Pratade massor med min pappa igår, när jag var ledsen. Jag är så glad att jag har honom, även om vi bråkar ofta och fast han har brought my dreams down sometimes.  Men jag vet att han vill att jag ska lyckas.

---

Han sa till slut att

''i och för sig skulle det ju vara bra om hela familjen flyttade med dig, celine (min syster) skulle ju tycka det var kul att flytta utomlands. Och kom igen, jag hatar ju den svenska vintern, och det var så fint i Santa Monica och Venice''. OMFG liksom. Detta är precis det jag vill. En del av att jag var ledsen var för att jag inte vet hur jag skulle klara mig utan min familj i LA. hur skulle jag ta mig runt? hur skulle jag känna mig trygg? Och om jag fick jobb skulle min pappa vara tvungen att komma till LA varje gång jag jobbade , enligt reglerna. Så allt jag vill med hela mitt hjärta är att min familj och jag flyttar till Los Angeles. Jag tror ingen någonsin kan förstå hur mycket jag vill det här och hur mycket jag försöker, hur mycket jag vill bo där, och få göra det jag älskar. Hur som helst, sedan sa han att en stor anledning till att det blir svårt att åka är att farmor bor här. Hon behöver oss. Speciellet pappa. Hon är 86 år... Men sedan sa han att hon i och för sig kan följa med. Men då skulle vi behöva betala för hennes sjukdomar, eftersom sånt kostar i USA. plus att vi måste försörja min syster och min mamma. Pappa skulle ju hitta ett jobb och jag åker ju dit FÖR att få jobb. Men mamma skulle ha det svårt med det, och hon kan inte engelska heller.

---

Men after all så verkar ju faktiskt att det handlar om PENGAR. Vilket gör mig riktigt lättad ändå. För det känns att det skulle kunna gå att lösa på något sätt. Ja men jag menar man behöver inte bo i världens dyraste hus, och pappa kan fixa jobb. och så säljer vi ju huset här i sverige, och bilarna, och jag kan bidra men väldigt mycket pengar från min bank. Jag bryr mig inte om jag inte får så mycket kvar. För detta är det jag vill med livet och jag är redo att satsa på det.  Så kan jag fortsätta spara pengar så mycket jag kan, som kan gå till till exempel mat och sådant i början. Så att vi kommer igång bra iallafall. Plus att nu i sverige gör jag allt för att få jobb och så jag kan öka mitt CV, vilket är superbra inför LA (när det nu händer..) Jag går på auditions. Och i sommar ska jag satsa stenhårt på sång träning, och skådespelar träning. Ska bli så mycket bättre. Om 2 veckor har jag förresten ett gig på en fest, där förmodligen rätt viktigt folk kommer komma och kolla.. holy mother of cow!

Åh ni förstår inte hur underbart det här är. Men detta är bara mina och min pappas ord. Jag vet att mamma verkligen inte vill, eller jo visst hon vill ju resa och så. Men jag tror att om jag pratar vidare om det här med pappa och han blir mer inne på det, så kan det säkert gå att få med mamma till slut. Jag kan bli helt turned down. Besviken, trust me. I've been there. Jag har fått förhoppningar förut som brutits ned. MEN THIS TIME ska jag vinna kriget.

---

Sitter här med tårar i ögonen och lyssnar på California / Los Angeles låtar medan jag tittar ut på det fula, gråa vädret. Det regnar så klart. 

---

Jag ska planera. ALLTING. i minsta detalj. Göra en keynote presentation för att få honom eller dom på fall, haha. Om hur allt ska lösas. Fördelar och så vidare..