Åh nu kom jag in i ett sånt där state of mind där jag bara vill dit jag hör hemma. Vill bara dit. 

Allt det hela blir bara så emotionellt. California I love you. Som ni vet så flyttar vi ju om lite mindre än två år om pappa får jobb. Men faktiskt, man vet aldrig vad som händer. Det kanske blir jag och pappa som flyttar om 1 år, eller 1,5 eller vad som helst. The point is... Jag har lärt mig att man aldrig vet vad som händer. Snart kanske jag sitter där på ett plan , tidigare än vad jag anat, med mitt liv nerpackat i en resväska.. åh , det gav mig rysningar.

min bild

Idaghar varit en dag då jag har gjort stora beslut. Haha, men iallafall ska ta att berätta om dagen nu.

 

Det började med första dagen i skolan. Vi 10 hade jag tid på tandregleringen (tandställningssak) Tog kort, tog avgjutning, röntgade, pratade och så vidare. Får jag tandställning kommer jag ha den i 1,5 - drygt 2 år. Beroende på hur bra jag sköter tänderna:). Först blev jag förskräckt men sedan började jag tänka.

 

Såhär har jag tänkt. Jag får klara mig med att flytta till USA om knappt 2 år, istället för 1 år. Det hade ändå kanske inte gått om 1 år och om 2 år är det nästan säkert att vi faktiskt kommer flytta. Hela familjen vill , förutom mamma då men hon är 50/50. Men då tänker jag, åh jag vill verkligen till LA mycket tidigare. Kommer inte stå ut liksom;). BUT WAIT!! Nästa år (när jag gått ut 9an) Tänker jag att jag kanske kan åka och stanna där i 2-3 månader. (Det är så länge ett turistvisum håller). Inte säkert hur jag ska bo där, men kanske hos min vän, vi pratade om det förut. Försöker få tag på henne. Och under tiden skulle jag kunna gå på skådespelarkurser eller i någon skådespelarutbildning. Då håller jag språket uppe, jag får skådespelarträning och jag får åter igen vara i Los Angeles, California, USA och det blir också en liten mjukstart för flytten. 

 

Och sedan flytten, om 2 år kommer tandställningen vara borta innan så då har man ett strålande leende också;) 

Jag hinner också spara mer pengar under tiden och så vidare. 

 

Men som sagt, det handlar om att pappa ska ha ett jobb. Men det måste ju gå om man verkligen försöker. 

Även fast jag fortfarande känner mig stressad över att jag blir äldre, så känns det här väldigt bra. Och jag är ju väldigt väldigt ung egentligen, haha! 

Det kommer bli bra till slut. En dag. Sooner than I can dream of.

Har börjat inse att det faktiskt kan hända. Om ett år kanske jag befinner mig tusentals mil bort, där jag hör hemma. När jag åkte från LA lovade jag mig själv att jag kommer tillbaka. Bara tiden kan avgöra vart jag befinner mig om 1 år.  Just nu känns det bra iallafall, I hope it'll stay that way. never stop

Läget är såhär nu.

 

Min syster vill inte, kommer inte och blablabla flytta till USA innan hon gått ut 9an (vilket är om 2 år). 

MEN!! Vi har pratat lite och bestämt att försöka övertala pappa om att bara jag och han flyttar om 1 år (som det är tänkt) och sedan kommer mamma och Celine året efter. Jag tror absolut inte pappa vill att vi ska vara ifrån varandra så men... Om de är hos oss på sommaren i några veckor, sedan hälsar vi på dom på julen, och så kommer dom sommaren efter, så blir det ju inte lika länge..? Och så har jag Celine på min sida nu vilket jag är tacksam över. Då kanske han kan tänka sig det..Ska försöka få mamma att hjälpa till med det också. Pappa är iväg på fiskeresa uppe i Norrland den här veckan. Så när han kommer hem har han lovat att börja titta på jobb och då får vi prata med honom om det där då. Om inte han går med på det, så blir det inget alls. (förs senare)

Hoppas ni förstod någonting av den här texten. Haha. Ville bara att ni skulle veta hur det ligger till. Det är inte lätt det här. 

 

Imorgon har jag som sagt casting ,på söder. Ska spela en kaxig tjej , lite av mobbarstilen. Hmm. Challenge..

Har bara läst igenom manuset så ska börja träna nu. 

 

                

Tjena! Nu mår jag ännu lite bättre. Idag pratade jag med mamma om USA/LA flytt också! Visade bildspel under tiden. Och som ni som följt min blogg ett tag nu vet att hon VERKLIGEN inte velat flytta. alltså verkligen inte, typ fastklistrad här. MEN DET GICK BRA! visst, hon är ju inte helt på men jag har nog lyckats övertala henne också! helt sick. Kan nog inte helt förstå det själv. Vilken vändning. VIsst det är mycket som talar emot oss, men det är värt att kämpa för och jag tror att allt är möjligt, och det finns lösningar till allt.

 

 

Tack för att ni är världens bästa läsare ♥

GUYS!!

DET KAN FAKTISKT HÄNDA. ÄNTLIGEN. jag gjorde som ni vet Los Angeles flytt - presentationen idag för pappa. Vi gick och åt på en restaurang. OCH GISSA VAD?! Han vill flytta! so amazing. Vi började liksom prata om hur vi skulle lösa saker, och vad vi ska göra nu och så. Det svåra blir resten av familjen, Celine vill verkligen fortsätta med discon och så. MEN it's not really up to her. Så alltså det jag så innerligt hade hoppats med det hela SKER nu. Pappa vill faktiskt, han ser nu positivt på det hela och tycker det skulle vara kul :D:D:D

 

Jag vill inte bli för glad, för man vet aldrig. Men nu finns det iallafall något att kämpa för , och jag är inte ensam om det! Så nu skriver jag en lista (som vi pratade om att jag skulle) över saker som behöver göras, och ta reda på. 

 

Till en början är det saker som att övertala mamma och Celine, och andra små problem. Jag håller tummarna så hårt jag kan. Sedan är det bara börja försöka - planera och hitta jobb åt pappa. För det är det viktigaste. Annars går det inte. Men JAG BLIR SJUKT GLAD om vi kommer till det stadiet.

 

Så jag skypade med Klara nyss i en och en halv timma (hon flyttar om 7 dagar) Juste, glömde berätta om när vi träffades för några dagar sedan. Så vi har pratat en hel del som vanligt om detta. 

 

 

This is one of those moments my eyes slowly turn blurry and moist. 

Medans jag skriver det här hör jag en lugn och fin låt om Los Angeles. Varje gång jag lyssnar på den inser jag hur mycket jag vill det här and I always manage to get way too emotional.. haha. Det kommer stunder då man tänker till och tror att det är omöjligt, man tänker på allt som skulle bli svårt and fear the worst. Man vill inte bli rejected, och allt vänds upp och ner. Men jag tror att på något sett skulle saker och ting bli bra till slut. Man måste bara tro det. Jag har länge kännt en stress kring det hela med USA och agerandet. Att det är brottom. Men egentligen behöver jag andas ut och inse att det inte behöver vara det, att det kommer lösa sig till slut. Inte jämföra sig med andra cause I've come to realize life isn't always fair but it's not supposed to be either. Min tid kommer en dag, men jag hoppas seriöst att det inte dröjer länge alls. Jag har förresten också sagt flera gånger till mig själv att nu ska jag verkligen kämpa och göra så mycket jag möjligen kan. Men jag känner att jag inte levt upp till det. Men denna gång tänker jag inte ge mig. Jag menar om det är det här som alltid snurrar i mitt huvud och det jag verkligen vill, så är det ju SJÄLVKLART att det är det jag ska kämpa för twenty four seven. I mean it. Det är bara det att.. Om det inte går som jag vill vet jag inte vad som händer.. kanske utbytesår ändå.. Men då vet jag inte hur jag ska fortsätta mitt liv efter.Men.. The point is.. Jag tror att allt kommer lösa sig along the way. Tittar jag tillbaks ett år så är det så mycket jag åstadkommit och många frågetecken som lösts. För ett år sedan hade jag inte varit i LA ens , och det var inte ens bestämt att vi skulle åka.

 

Har faktiskt lyckats hitta ett skoldistrikt med high schools och elementary schools i Los Angeles som tar emot utländska studenter! Ja man kan söka visum via dom också! Är super glad just nu , då finns det ju lite hopp iallafall. Ska inte ha för höga förhoppningar men jag hoppas verkligen. Det är tydligen USA's näst största skoldistrikt med över 900 skolor i

Los Angeles County! Kan nog inte avslöja så mycket mer nu. Jag återkommer om det !

---

En läsare hade frågat om jag kunde visa video från LA. och de kan jag :)

För er som inte läst min blogg innan så var jag på en auditionresa i Skådespeleri i Los Angeles i Oktober 2011.

Jag vill inte säga för mycket eftersom ingenting är bestämt. Det är ju folk som frågar hur jag ska kunna flytta till USA innan jag är 18, och alltså eftersom jag inte har någon målsman. Jo antingen ska jag flytta dit med en kompis och hennes mamma om dom verkligen ska dit. Jag vet inte ens om det går, på grund av regler och så, men jag ska kontakta någon som jobbar med immigration. Så ska jag isåfall försöka komma in på ett high school så att jag kan få studentvisum. Man får ju inte jobba om man inte har en målsman inom ett speciellt avstånd. Men om det är så att jag faktiskt kommer få jobb så ska jag prata med pappa om han skulle kunna tänka sig komma ner på ett turistvisum. detta kommer ju bara vara nödvändigt tills då jag fyllt 18. Så från att jag har flyttat isåfall  , är ju det bara under drygt 1,5 års tid. mitt andra alternativ är att göra samma sak fast flytta dit till en annan kompis.Har lite olika idéer på att kanske göra Hey Hollywood igen då. verkar som att man får lite rabatt om man varit där innan:) annars kontakta TJ , som håller i det om råd och tips bara. och ja, så att han kan hjälpa mig vidare lite.  Och så var det en som frågade hur mina föräldrar ser på detta! Jo alltså dom vet hur mycket jag vill  detta så därför har det blivit okej för dom, iallafall för pappa att jag flyttar, men bara han slipper flytta med. Alltså han har varit lite fram och tillbaks när det gäller det där, men han vill inte flytta från min mamma , som verkligen vill bo kvar i Sverige... Men eftersom dom vet hur seriös jag är med detta. Så är det okej för dom .Bara jag sköter skolan, och sånt. Och liksom har en plan. Måste skaffa sommarjobb och sånt för att tjäna ihop pengar.

Läget i min karriär (usa delen)  just nu är så att jag har lite små olika möjligheter. Men vet inte hur det kommer gå med någon av dom, fast jag ska verkligen försöka. Har jag tur , kommer jag kunna flytta till LA om drygt 1 år. Vi får se. Det är det jag strävar efter. Jag kommer återkomma om detta eftersom ingenting är säkert alls nu.

Var som sagt med Klara idag, så vi har diskuterat en hel del.

Åh , allt är så svårt och krångligt. Men jag hoppas det kommer lösa sig!

Pratat med Klara för ett tag sen. ah för inte vet så ska hon flytta till LA i sommar. Iallafall, blir bara så peppad, och det finns lite idéer uppe på hur jag ska kunna ta mig till LA/flytta. Alltså vill ha så må många möjligheter som möjligt, alltså försöka se dom!

Alltså den här videon. Gråter faktiskt iband när jag ser den. Helt galet . Jag ska dit igen. Jag ska bo där. Åh blir så peppad.

har aldrig visat dom förut! inte sett dom själv heller haha. blev så glad när jag hittade fler !

FRÅN HEY HOLLYWOOD HERE I COME.  precis innan jag ska in i audition rummet. gahh.. blir nervös bara jag tänker på det. detta var på Holiday Inn, Burbank, Los Angeles

.

En dag kommer jag få se dig igen. En dag kommer jag känna mig hemma igen. Jag kommer tillbaka.

jag kommer inte ge upp.

För er som är nya läsare och så och inte vet så mycket om mig och min karriär / blogg!

Det var så att resan till Los Angeles som skedde i Oktober 2011 var en auditionresa, alltså i skådespeleri.

Min dröm - för er som inte vet , är att bli skådespelare och artist i LA. som tonåring! att hamna på disney channel är en stoooor dröm. och tro inte att jag tror att det är hur enkelt som helst, och att jag inte vet någonting om det här. för det är helt tvärt om. Jag pratar flytande amerikansk engelska så et har jag och hade jag till en stor fördel!

de 4 första bilderna är bara från HEY HOLLYWOOD HERE I COME - programmet som jag åkte på.

OCH SÅ VIDARE......

grinden till Michael Jackson's(<3<3<3<3<3) seneste hus

la bara ut några bilder nu, men titta i ''LOS ANGELES'' - kategorin för fler bilder, och mer info!

vill som sagt tillbaka till LA, NUNUNU. vill börja min karriär som tonåring, och det funkar inte så bra i Sverige.

men det är svårt, jag kan ju inte flytta utan förälder..

det känns fel att inte vara där.

bilder tagna av mig.

ta mig dit.