Idaghar varit en dag då jag har gjort stora beslut. Haha, men iallafall ska ta att berätta om dagen nu.

 

Det började med första dagen i skolan. Vi 10 hade jag tid på tandregleringen (tandställningssak) Tog kort, tog avgjutning, röntgade, pratade och så vidare. Får jag tandställning kommer jag ha den i 1,5 - drygt 2 år. Beroende på hur bra jag sköter tänderna:). Först blev jag förskräckt men sedan började jag tänka.

 

Såhär har jag tänkt. Jag får klara mig med att flytta till USA om knappt 2 år, istället för 1 år. Det hade ändå kanske inte gått om 1 år och om 2 år är det nästan säkert att vi faktiskt kommer flytta. Hela familjen vill , förutom mamma då men hon är 50/50. Men då tänker jag, åh jag vill verkligen till LA mycket tidigare. Kommer inte stå ut liksom;). BUT WAIT!! Nästa år (när jag gått ut 9an) Tänker jag att jag kanske kan åka och stanna där i 2-3 månader. (Det är så länge ett turistvisum håller). Inte säkert hur jag ska bo där, men kanske hos min vän, vi pratade om det förut. Försöker få tag på henne. Och under tiden skulle jag kunna gå på skådespelarkurser eller i någon skådespelarutbildning. Då håller jag språket uppe, jag får skådespelarträning och jag får åter igen vara i Los Angeles, California, USA och det blir också en liten mjukstart för flytten. 

 

Och sedan flytten, om 2 år kommer tandställningen vara borta innan så då har man ett strålande leende också;) 

Jag hinner också spara mer pengar under tiden och så vidare. 

 

Men som sagt, det handlar om att pappa ska ha ett jobb. Men det måste ju gå om man verkligen försöker. 

Även fast jag fortfarande känner mig stressad över att jag blir äldre, så känns det här väldigt bra. Och jag är ju väldigt väldigt ung egentligen, haha! 

Det kommer bli bra till slut. En dag. Sooner than I can dream of.