Har haft ett par riktigt sega dagar där jag helt plötsligt inte orkat göra någonting. Verkligen slösat min tid. Varit lat och åh vad det kryper i kroppen när jag vet att jag är såhär. Det hatar jag verkligen. Har inte gjort någonting skolrelaterat heller som är så viktigt att jag gör nu. Jag tror det är detta som varit anledningen (att jag vet att jag har massor att göra i skolan). Jag har varit förvirrad. Jag vill inte göra någonting för jag oroar mig att det tar tid från någonting annat. Så jag vet inte vad jag ska göra. haha... men då gör jag ju ingenting ;) ÄSCH. Jag hade bara en liten kort svacka i mitt mindset, efter att det varit påväg uppåt. 

Jag kom precis in från kvällens träning. Det blev en sprungtur. Jag trodde jag inte skulle orka någonting, att jag skulle få ont i magen etc etc.. Men jag vet inte vad som hände... Jag bara fortsatte och fortsatte. Sedan helt plötsligt insåg jag att jag var påväg att nå ett mål i distans. Så jag bestämde mig för att nå det. Det blev jobbigare och jobbigare och jag började må smått illa och få ont i magen (händer någon gång ibland) - för har inte sprungit så långt på ett tag. Men så nådde jag det. Och jag trodde verkligen att jag skulle ge upp och stanna och jag insåg hur långt det var kvar hem... Men jag sprang hela vägen hem. 1,7 kilometer till efter att ha nått det där målet. Det känns så bra! Det var mitt mindset. Jag bestämde mig för att fortsätta .Jag intalade mig själv massa saker. Jag vet ju vem jag är och vad jag vill bli. Working Hollywood Actress and likewise... ;) haha. den fungerar alltid. WhatWouldMichaelDo , WhatWouldZendayaDo... osv. då kan jag inte vara less than GREAT. Jag ville bara bevisa för mig själv att jag kan. Jag är ingen quitter.
Jag har så mycket att ge och jag kan på riktigt klara av allt jag ställer in mig på!